4.1 0p from connections
Den sinusformade bärvågssignalen c(t) = cos(10t) amplitudmoduleras av en signal x(t), vilket resulterar i den modulerade signalen s(t) = x(t)·c(t). Graferna nedan visar tre olika s…
Show full question
Den sinusformade bärvågssignalen c(t) = cos(10t) amplitudmoduleras av en signal x(t), vilket resulterar i den modulerade signalen s(t) = x(t)·c(t). Graferna nedan visar tre olika signaler x(t), dvs. xa(t), xb(t) respektive xc(t).
a) (Figur) xa(t) = Δ(t/2π) triangelform med topp 1 vid t=0 och stöd på [-π, π].
b) (Figur) xb(t) = xa(t-2π) (triangel förskjuten så den har stöd mellan π och 3π med topp vid 2π och amplitude 1).
c) (Figur) xc(t) = rect((t-2π)/2π) (rektangelfunktion med värde 1 mellan π och 3π).
Uppgifter:
- Skissera, för varje x(t), motsvarande amplitudmodulerade signal sa(t), sb(t) respektive sc(t).
- Skissera amplitudspektrumet |X(ω)| för x(t) och amplitudspektrumet |S(ω)| för s(t), för var och en av de tre signalerna s(t).
Solution (notes)
4.1 s(t)=x(t)·c(t). Graferna visar att alla x(t) har en tidsutbredning på 2π sekunder. cos(10t) har vinkel/ frekvensen 10 = 2π/T0 rad/s ⇒ periodtiden är T0 = 2π/10 sek. ⇒ den har 10 perioder under 2π sek. Detta är inte "jätteviktigt" här, men ger bra känsla för hur x(t) ser ut i de tre fallen.
a) Sa(t)=Xa(t)·c(t)
x_a(t)=Δ(t/2π). Formelsamling: Tab.3:14 (L=2π) ⇒ X_a(ω)=2π/2·sinc_N^2(ω·2π/4π) = π·sinc_N^2(ω/2). |X_a(ω)|=X_a(ω).
Sa(t)=X_a(t)·c(t) ⇒ Sa(ω)=1/2π (X_a⋆C)(ω) där C(ω)=π(δ(ω+10)+δ(ω-10)). ⇒ S_a(ω)=π/2π (X_a(ω)⋆δ(ω+10)+X_a(ω)⋆δ(ω-10)) = 1/2 (X_a(ω+10)+X_a(ω-10)).
Alternativ beräkning: s_a(t)=x_a(t)·cos(10t) = x_a(t)·(e^{j10t}+e^{-j10t})/2 ⇒ S_a(ω)=1/2( X_a(ω+10)+X_a(ω-10) ).
b) s_b(t)=x_b(t)·cos(10t) där x_b(t)=x_a(t-2π). x_b(ω)=X_a(ω)·e^{-jω2π} ⇒ |X_b(ω)|=|X_a(ω)| ⇒ graf: se a).
c) s_c(t)=x_c(t)·cos(10t) där x_c(t)=rect((t-2π)/2π)·cos(10t-2π). Använder ett liknande resonemang som i b): s_c(t)= ilde{x}(t-2π) där ilde{x}(t)=rect(t/2π)·cos(10t)= ilde{x}(t)=X̃(t)·cos(10t) := X̃(t). ⇒ S_c(ω)=X̃(ω)·e^{jω2π} ⇒ |S_c(ω)|=|X̃(ω)| där X̃(ω)=1/2( X(ω+10)+X(ω-10) ). Formelsamlingens Tab.3:14 med L=2π ⇒ X(ω)=2π·sinc_N(ω).
⇒ |S_c(ω)| = |X̃(ω)| och grafen visar två sidoområden kring ±10.
Connections (4) est. points: 0
exam_1 - assignment 6
2 p
Stark konceptuell koppling: uppgiftens kedja innehåller likformig sampling följt av multiplikation med (−1)^n och sedan rekonstruktion via PAM. Multiplikation med (−1)^n i tidsdomänen motsvarar modulation/frekvensskift (för diskret tid: förskjutning i Ω med π) — samma moduleringsegenskap som i lektionen där s(t)=x(t)·cos(10t) ger S(ω)=1/2[X(ω+10)+X(ω−10)]. Kännedom om hur multiplikation med en sinus/cos påverkar spektret gör det direkt möjligt att rita de förskjutna kopiorna och förstå aliasing efter sampling.
Relevant snippet (kondenserat): "Betrakta kaskadkopplade system: likformig sampling av x(t) följt av multiplikation av den samplade signalen x[n] med (−1)^n, samt ideal rekonstruktion genom PAM. Samplingsfrekvens f_s = 8 kHz. Insignalen x(t) är en sinc^2-funktion med spektrum triangel bandbegränsat ±4 kHz. a) Rita frekvensspektren X[Ω], Y[Ω] och Y(ω)."
exam_2 - assignment 4
3 p
Direkt relevant: här används Δ(t/·)-signaler, likformig sampling och diskreta LTI-system med impulsrespons byggd av sinc-funktioner. Lektion 4.1 visar hur en tidskomprimerad/dilatert delta-kammare och modulation med cos påverkar spektrat (uttryck för X(ω) för Δ(t/2π), och S(ω)=½[X(ω+10)+X(ω−10)] vid modulering). Den delen av tentan som kräver att rita |Y(Ω)| efter sampling och diskret filtrering utnyttjar exakt samma transformpar och principer (skalning/kompensation av Δ, kopior i frekvens vid sampling, produkt med H[Ω]). Kunskap från lektionen löser stora delar av uppgiftens spektrala ritande.
Relevant snippet (kondenserat): "x(t) = Δ(t/2) samplas idealt med f_s = 2 Hz → x[n]; x[n] är insignal till ett diskret energifritt LTI-system med impulsresp h[n] = 1/2 sinc_N(n/2). Rita utsignalens amplitudspektrum |Y(Ω)|."
exam_6 - assignment 6
2 p
Tydlig koppling: uppgiften innehåller multiplikation med (−1)^n före och efter ett idealt lågpass. Lektionen behandlar kontinuerlig modulering med cos(t) och hur detta skapar två sidokomponenter i frekvens (frekvensförskjutning). Samma resonemang (multiplikation ↔ spektral förskjutning/konjugatkopior) används i diskret tid för att bestämma det totala H[Ω]. Att förstå modulationsegenskapen förenklar direkt beräkning/ritning av det totala frekvenssvaret.
Relevant snippet (kondenserat): "Det tidsdiskreta systemet består av ett idealt lågpassfilter som föregås och efterföljs av en multiplikation med (−1)^n. LP-filtrets frekvensfunktion H_LP[Ω] visas. a) Rita det totala systemets frekvensfunktion H[Ω]. b) Vilken typ av frekvensselektivt filter utgör det totala systemet?"
exam_6 - assignment 3
2 p
Relaterat: uppgiften kräver att rita utsignalens amplitudspektrum när en signal (efter ett idealt LP) multipliceras med en annan signal x2(t). Lektionen visar exakt hur multiplicering med en sinus (en speciell x2(t)) ger två förskjutna spektrala kopior och hur dessa kombineras — viktigt vid konstruktion av |Y(ω)| när en signal multipliceras med en annan. Principerna (modulation ↔ konvoluera spektra / förskjutningar) är direkt tillämpliga.
Relevant snippet (kondenserat): "LP är ett idealt lågpass med gränsvinkel ω0 = 80π. LP-filtrets periodiska insignal x1(t) och amplitudspektrumet |X2(ω)| till signalen x2(t) är ritade. Rita utsignalens amplitudspektrum |Y(ω)| för alla ω."